Hemgjord Philadelphiaglass Low Carb

Jag äter inte socker just nu och hittade det här receptet. Jag blev nyfiken på att testa.
Den blev otroligt god! Den är ganska mäktig så jag orkade inte äta mycket, det var ju bra!

  • 3 dl grädde
  • 3 äggulor
  • 1 dl sötningsmedel (ev.)
  • 1 vaniljstång alt. 1 tsk vaniljpulver
  • 1 pkt Philadephiaost (200g)

Blanda ost, sötningsmedel och vaniljsocker. Vispa grädden. Rör ner äggulorna, en i taget, i ostmassan och blanda med grädden.

Täck formen med aluminiumfolié eller plast och ställ den i frysen tills den är genomfryst, ca 6 tim. Ta fram glassen en stund före servering.

Garnera med färska eller frysta bär.

Österlen Maraton

…  som blev en halvmaraton!

Vi tar det från början. Kom till Simrishamn i god tid för att checka in på Bed & Breakfast Aurora, hämta nummerlappen och äta något. Det blev en god skaldjurssoppa som smakade bra och passade  bra i min kolhydrat- och sockerfria kost.
Regnet lugnade sig lite och våra förhoppningar ökade med att inte ha så mycket regn under loppet.
Tillbaka till rummet, förbereda alla kläder och lite energi för att ha med sig. När vi kom tillbaka till torget gick vi in till Café Kagan för att inte frysa för mycket.

Innan starten (Varför ler jag alltid?)

Starten gick kl 18.00 utan stora ceremonier. Inget information eller något. Några ljus, lite live musik och PAM! Vi startade och sprang iväg på gågatorna. Regnet hade börjat öka. Det var när vi vek av längs med havet då det började på riktigt!

image-php

Foto: http://www.ystadsallehanda.se/sport/lopare-sattes-pa-prov/

Vad var detta? Jag visste det skulle vara tufft men hade verkligen inte förväntat mig att det skulle blåsa så här mycket. Regnet piskade i ansiktet som knivar! Jag kände till och med som jag skulle flyga bort!
Det var bara att kämpa och försöka fokusera på att hitta markeringarna som var vita plastpåsar. Jag lovar att det inte var lätt att hitta! Jag kunde bara se precis framför fötterna med pannlampan. Vad mörkt det var!

Redan från början kändes det lätt. Jag hade så lätta steg och det kändes inte svårt. När jag såg på klockan såg jag att jag sprang alldeles för fort, fortare än mitt planerade tempo.

Som ni vet har jag bara kört lågpulsträning  för att försöka använda fett som energi. Jag vill inte förstöra mina muskler om jag springer för fort. Så planen var att springa lågintensivt under loppet och det var inte meningen att springa så fort som jag gjorde.

Efter att ha passerat två matkontroller (5 km och 12 km) konstaterade jag att de bara hade saft, bananer och bullar men inget vatten. Andra kontrollen hade däremot vatten. Jag åt ingenting där och fyllde min lilla 3dl flaska med vatten.

Vädret var katastrofalt! Jag kan säga jag har sprungit många gånger i extrema och svåra situationer men igår var det verkligen jobbigt!
Jag tittade då och då mot havet och kunde se de stora vågorna! Nästan lite läskigt var det!

Någon gång efter Skillinge missade vi markeringarna och vi hamnade på en bilväg. En lång bilväg som aldrig tog slut. Som tur var var vi fyra tjejer där, helt ensamma bland massa bilar som inte stannade eller ville sänka farten. Vi kollade på våra telefoner med risken att de skulle bli blöta, för att försöka hitta banan igen. Vi insåg att om vi fortsatte på den vägen skulle vi komma till Borrby ändå. Fast vi visste inte hur långt det var dit.

Just när vi passerade 18 km möte vi banan igen och en del andra löpare. Pooh! Nu var vi på rätt väg igen och snart skulle vi komma till Borrby. Men tills nu hade jag inte ätit någonting och hade bara druckit min lilla 3 dl. flaska. Jag orkade inte ta fram mina nötter från väskan. Allt var blött. Jag var blöt och började att frysa om rumpan, benen och fötterna. Överkroppen klarade sig ganska bra tack vore min perfekta regnjacka (UTMB-jackan).

Märta och jag i målet

Plötsligt efter 19 km tog bensinen slut. Det var som om någon hade dragit ur kontakten på mig. Från att jag hade sprungit så lätt och bra tills att inte kunna springa alls. Det var tungt och jag orkade inte mer. Jag fortsatte långsammare till målet och jag hade nu sprungit en halvmara enligt arrangören. Precis efter mållinjen frågade en funktionär mig om jag skulle fortsätta?
Jag svarade: NEJ. Jag kunde inte tänka mig att vända tillbaka till Simrishamn för att göra en hel maraton.

Det regnade, det blåste, det var motvind längs havet och felspringningarna gjorde inte saken bättre. Pannbenet gav upp. Jag hade inte lust att springa mer. Jag hade behövt äta ordentligt där för att orka fortsätta!
Men varför skulle jag göra det? Jag ville inte pressa mig mer. Det gav inte så mycket mer än att slita ut mig.
Jag var nöjd med dryg 23 km.

I mål!

Ett fint lopp som är säkert finare med bättre väder. Vi får se om jag återkommer någon gång och kan uppleva mer av Österlen.
Det blev ändå ett bra tillfälle att träna upplägget inför mitt nästa lopp om två veckor. Jag vet att jag behöver äta och dricka mer, från början.

Snart börjar jag att ladda!

Höstlöpning

Helgen har varit perfekt för att springa. Vad jag har längtat att få sol och klara dagar! Ja, det är lite kyligt men det gör inget! Så vacker natur det finns där ute!

LÖRDAG

Igår fick Susanne och jag skjuts till Bjärka-Säby för att springa hem via Östgötaleden. Närmaste mål är Bislett i November så det var ett bra tillfälle att öva på: energi, tempo och benen!


Vi tog det lugnt. Mitt mål var att behålla låg puls. När pulsen är låg jag kan låta min kropp använda fett som energi när jag springer. Jag har tränat så i några veckor nu och det börjar att funka. Jag springer alla mina pass utan socker, utan kolhydrater och med bara vatten.

Dagen var fantastisk och vi fick sällskap av massa hjortar och rådjur. Solen var också med oss. Passet gick bra och snart var vi hemma igen. Jag brukar nästan alltid springa själv men när jag får sällskap försvinner bara tiden.

SÖNDAG

Idag var det en till fantastisk höstdag och jag kunde inte låta bli att bara vara hemma. Jag fick skjuts igen av min älskling som alltid ställer upp. Den här gången startade jag i Grebo.
Planen var minst två mil, lågpuls och njuta av naturen.

Älskar att springa i mitt tempo inne i min lilla bubbla! Jag sprang förresten för första gången 12 km i barfotaskor och det kändes bra. Hade ett par skor till i ryggan för att kunna byta.

Jag är nöjd med helgen och mitt Back-to-Back. Jag är också nöjd med den extra timmen vi fick idag idag! Det känns som jag gjorde mycket!

Det finns alltid en lösning om man följer ljuset. At the end of the road!

Hoppas i morgon blir det lättare att gå till jobbet. Man kan till och med hinna att springa på morgonen med dagsljus?

Har du haft en bra helg?

 

Kesoplättar

Jag har läst på många ställen om kesoplättar. Jag vet, det är inte något nytt men jag hade aldrig testat dem. I lördags när jag sprang långpass med Susanne och Sören hade vi energi-mys-paus och Susanne hade kesoplättar med sig. Jag fick smaka på dem och de var så goda!
Så igår gjorde jag mina egna till lunchen idag.

Kesoplättar kan man använda även som ”bröd” och göra smörgåsar eller bara som mellanmål med vad som helst.
När vi sprang, hade Susanne till exempel plättar med bara kanel.

INGREDIENSER:
(1 portion)

img_8719

  • 1 dl keso
  • 1 ägg
  • lite salt
  • ½ matsked Fiberhusk


GÖR SÅ HÄR:
Stek tre stycken kesoplättar på låg värme med kokosolja eller smör. Vänta en bra stund innan du vänder dem.


Jag serverade mina med vaniljkvarg och blåbär!

Rekommenderas!
Enkelt och gott. Precis som jag gillar!
Hur äter du dina?

Gränsö Ultra

Får ett par månader sedan fick jag en inbjudan på Facebook om ett litet lopp i Västervik: Gränsö Ultra. Det lät kul och framför allt var det ganska nära hemma. Jag läste upplågget och det kändes rätt direkt:  – ”Ett lopp i naturskön miljö där du själv väljer distans”
Loppet gick av stapeln igår, lördagen den 15 oktober.


Fantastiska miljöer och varierad löpning mitt i en av Västerviks guldklimpar.
Det fanns två banalternativ att välja på, det långa varvet på 14,4 km eller det korta varvet på 7,7 km. Man kunde välja att kombinera dessa och det var helt och hållet upp till en själv.


Det viktiga var att man vid varje värvning lämnade över rätt i förväg utvalda boksidor som bekräftelse på att man passerat kontrollpunkterna. Lite Barkley maraton-baserad, kanske?


Det var i alla fall jättekul att ha några delmål under banan. När man kom till varvningen registrerade man sig vid kontrollbordet, lämnade sina sidor och fick ett nytt nummer för att plocka de nya sidorna på ute på banan. Riktigt kul!

Loppet började kl 8:00 och vi hade till kl 18:00 för att springa. Det blåste rejält vid varvningen men sen ute på banan var det bättre.
En otrolig fin bana på mestadels trevliga stigar av mer teknisk karaktär.


Jag valde att starta med det långa varvet och körde sen på många korta sträckor. Det kändes så lätt och roligt.
img_8680
Älskar sådana små lopp där det inte är någon prestige eller några krav. Det handlade bara om att ha roligt.


Jag funderade på varför ska man betala så mycket pengar för att göra det man gillar? Det här är ett exempel om att det går att göra bra saker bara man vill. Loppets karaktär var:

  • Ingen tidtagning
  • Tilltugg och förfriskningar vid varvning
  • Obemannade litterära kontrollpunkter
  • 100 kr som anmälningsavgift
  • 90 löpare startade loppet
  • Fin hemagjord medalj

Ett lopp som jag varm rekommenderar! Jag fick en fin fin medalj!

Följ mig på OCC

Dont stop when you are tired! Stop when you are done!

Idag den 25e augusti springer jag The OCC: Orsières-Champex-Chamonix, at the UTMB® kl. 8:15

Ett lopp som är 55 km med ca 4000 höjdmeter. Maxtiden är 14.5 timmar.

Loppet går i två länder. Starten går i Schweiz i bergsbyn Orsières som ligger söder av Val d’Entremont. Dalen erbjuder för unika landskap på östra sidan av Mont Blanc.

Layouten av OCC går genom naturen i en mysig atmosfär innan man kommer till Champex. Sista delen är magisk innan man kommer i mål i Chamonix.

Du kan följa mig live på:

http://utmb.livetrail.net 

Mitt startnummer är: 9338


Det verkar fortsätta varmt under loppet! Men jag tänker njuta och le! 

Nu kör vi! 

Vill du yoga och vandra/springa i fjällen?


Print

Underbara Systrar i bergen har en fantastisk resa den 18-21 augusti

Visst låter det underbart att vakna med yoga varje morgon med fina Mirja Blomqvist!(Ultramamman) och spendera resten av dagen med olika aktiviteter?

Hänger du med oss? Läs mer om resan här nedan eller på Systrar i bergen hemsidan.
Om du uppger ”Coyntha” när du anmäler dig får du 300 kr rabatt.
yoga

Res en weekend till vår svenska pärla i Västerbottens fjäll, Hemavan. Hemavan och Tärnaby är norra Sveriges största skidort och sommartid bjuder fjällorten upp till enastående möjligheter till sommaraktiviteter i bergen.

Resepaketet weekend i Hemavan inkluderar aktiviteter som dagsturer med vandring längs bland annat en fjällkam med oslagbart vacker utsikt. Vi blandar olika typer av terräng och längd beroende av vad ni deltagare vill få ut av er semester. Vill du prova springa på fjället så är båda våra reseguider vana löpare och kan planera in en dag för detta. Till vår andra sommarresa har vi bjudit in Mirja Holmberg som reseguide och yogainstruktör. Mirja driver bland annat centret Bhadrayoga & reflexologi i Stockholm. Bhadra är sanskrit och betyder lycklig, välsignad, snäll, underbar, vänlig, rättvis, god, älskvärd och välmående. Precis allt detta kommer vi att uppleva under våra yogastunder tillsammans med Mirja.

För dig som vill finns möjlighet att som tillägg addera en häftig upplevelse med något som vi kallar för heli-trail. Detta innebär att vi flyger helikopter ut på fjället och springer tillbaka till vår by. Längd på trail-turen bestämmer vi tillsammans i gruppen. Eftersom att vi alltid är två reseguider på våra resor finns det alltid möjlighet till att dela upp gruppen i olika nivåer eller önskade aktiviteter.
160417_Systraribergen_NOR_14-1100x732IMG_0676-1100x825

Vi bor på en av våra favoritställen i byn, Hemavans Wärdshus. Här bor vi i delat dubbelrum, äter frukostbuffé och får middag serverad kvällstid.  Vi har tillgång till både bastu och badtunna för skön avkoppling. Förutom allt detta bjuder vi på yoga för de som önskar tillsammans med en av våra utbildade reseguider.

Min son. Mitt hjärta.

Idag är det exakt 21 år sedan jag blev mamma andra gången.
Även om han är stor nu kommer han att vara min lilla pojke!

imageHan är i Kina på en kurs. Han åkte tillsammans med några kompisar från universitet och kommer tillbaka till USA den 3 juni.
På sommaren kommer han att jobba och spela fotboll. Han var uttagen till den första liggan i USA för att spela med dem.
Det som gör mig lite ledsen är att det är inte säkert han hinner komma några dagar hem.
Men vad gör man inte för dem?
Jag vet att han ha det bra och följer sina drömmar!
Då får mamma vänta tills nästa gång vi ses!
img_4796Det är han som uppfyller mina dagar med så mycket kärlek även om han är långt borta!
Han som har längsta ögonfransar i världen!
Han som är den goaste som finns.
Han som är alltid där för mig!
Han som värmer mig med sitt leende.
Det är han: mitt alldeles hjärta!

Felicidades mi amor!

Välkommen mars

En månad till som är slut. Hela februari gick förbi utan att man ens hann tänka så mycket. 
Vi har firat alla hjärtansdag med en utflykt, mys på kvällen med kakelugnen och tända ljus.  Vi har tittat på mello och tränat en del.

TRÄNING

Jag hade som mål att springa minst 300 km per månad. Men jag hade inte räknat med att vara sjuk de senaste 9 dagarna i februari. Det gick inte att träna då.
Annars var det en bra månad med några bra träningspass.
Jag har börjat att träna intervaller en gång per vecka och minst ett långpass under helgerna. Huvudsyftet har varit att träna långt med bara vatten för att orka längre utan kolhydrater.
Det har varit trögt i början men nu verkar det börja funka. Bättre i alla fall.
Styrka lider lite fortfarande. Men jag är förberedd att köra hårdare men framför allt oftare!

SOCKER

En månad utan socker och allt som innebär socker. Supernöjd med det. Jag börjar att känna igen min kropp och det märks när jag tränar.
Tänker fortsätta så.

SIFFROR

Jag sprang 228.5 km under februari. 31:20 timmar med snitt 7.9 km per dag.

februari

Idag börjar mars. Jag kan inte låta bli att tänka på årstiderna som kommer och vi har framför oss. Längtar jättemycket att ha långa och ljusa dagar.
Jag ser fram emot att träna ute och svettas massor.
Jag känner mig peppad!
Tack februari. Nu är det mars.
keep-calm-and-welcome-march-2

Buff, mössa och pannband

Vad föredrar du att ha på dig när du springer?

Jag måste tipsa om en sida på nätet jag har hittat! Ägaren heter Elisabet och hon syr fräcka buffar, pannband och mössor.

Som många vet så älskar jag att ha buff, pannband eller mössa på mig oavsett väder! Jag svettas mycket när jag springer så det är skönt att svetten inte rinner ner i ögonen!

Använder ni något också?

Av en slump såg jag en bild av en tjej som hade en jättefin buff på Instagram. Hon tipsade var hon hade köpt den och jag kontaktade henne direkt.
Jag fick ett trevligt bemötande och hon hade många tyg jag gillade. Man kan välja tyg och beställa! Elisabet syr dem för dig!

Jag har fått min andra beställning efter det jag var så nöjd med min första buff och mitt första pannband.

De sitter perfekt och tyget känns perfekt! Även de dagarna det var jättekallt funkade de så bra! Jag måste säga jag gillade buffarna lite mer!

Blev ni nyfikna nu?
Gå in på Fliza.se och beställ!
Jag tycker priserna är bra! Mössor kostar 130kr, buff 150kr och pannband kostar 100kr. Hon erbjuder alltid fri frakt!

Jag har några och är supernöjd med alla. Det är svårt att bestämma mig vilken ska jag använda varje gång jag går ut och springer. Har 5 olika. Älskar verkligen att ha dem på mig.
Rekommenderas!