Jaha. Det var det.

Första maj. Äntligen vår.

Igår var en fin dag och jag hade längtat för att kunna ta min första runda i skogen. Men först skulle jag springa ett tempopass.
Jag väntade så klockan blev kl 13. Jag ville verkligen springa i solen och svettas!
På schemat stod korta intervaller: 6 x 35 sek med 3 min vila i mellan.
De gick bra. Det kändes jobbigt men det är så det ska vara!
I den sista intervallen på slutet sträckte jag baksida låret. Fan. Det gjorde ont.
Så jag gick resten av passet. Jag tog ändå en kort runda i skogen som planerat.
Det var verkligen fint men kunde inte springa!

När jag kom hem gjorde mer ont. Fan igen.
Det var bara att gilla läget och smsade coachen.
Göran lindade låret och jag hade på mig kompressionstights hela kvällen.
Nu vet jag inte hur allvarlig detta är. Jag bara vet att det gör ont vid vissa rörelser.
Ska rehaba idag och försöka jogga lite för att se hur det känns.
Jag hoppas och känner i mitt hjärta att det blir snart bra igen.
Frågan är: ska jag springa Lidingö Ultra på lördag?

Jag kommer att veta svaret ikväll efter har varit på gymmet.
Det enda jag vet är att jag inte vill missa Stockhokm Marathon om en månad!

20130502-154522.jpg

20130502-154531.jpg

20130502-154539.jpg

4 tankar på “Jaha. Det var det.

  1. Åh nej, vad trist! Hör av dig om du vill ha rehab-övningar, jag sträckte baksidan av låret två (!) gånger i vintras, gick hos naprapaten och fick en del bra grejer.

Lämna ett svar till coyntha Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.