Härlig löprunda

Igår var min comeback!

Underbara Paula och Tobias hade planerat en jättefin runda för att springa runt i Orust. Jag hade inte sprungit för mer än en vecka pga mycket ont i halsen och förkyld. Så  jag visste inte hur mycket jag skulle orka.

Vi laddade först med en bra frukost. Göran körde oss norrut till Vindön. Där började vi att springa. Första två km var en superbacke som tog mycket av min kraft men vi klarade det ganska lätt ändå.

Paula hade sitt vätskebälte med energidricka och Tobias sprang med en vattenflaska i handen. Jag hade ingenting 🙂 men tack vore dem fick jag vätska hela tiden.

Första delmål var att stanna och fika vid 10km. Det var ett supermysigt cafe vid Slussen i havet.

Vi åt äppeltårta med vaniljsås och kaffe!!

Det var så härligt!!

Sedan sprang vi vidare. Vi hade en banan-paus vid 15km. Vår banan-bil väntade på oss där 🙂

Paula och Tobias var bästa sällskapet för att springa med mig. De sprang i min fart och jag uppskattade mycket allt peppning!
Vi hann att prata om allt möjligt och framför allt att njuta av den vackra naturen!

Efter 17km min kropp var trött. Benen kändes ganska bra då men pulsen var högre och högre. Jag har aldrig sprungit med så hög puls under så lång tid!
Men jag gav inte upp. När vi hade sprungit 19km var jag verkligen helt slut. Då började jag att ha kramp i ett ben och var supertrött!
Vi sänkte farten rejält! Stackars mina löparvänner!
Jag kunde inte springa i den sista backe! Men SUPER-Paula gjorde det!! Hon spurtade full fart uppe!! Starkt!!
Tobias och jag gick den sista backe hemåt. Det blev fina 21.5km.

Ser ni bilden?
Det är en rätt tuff bana med mycket backar.Från havsnivån till nästan 100m och ner till 0 igen…


Det var så trevligt!
Jag hoppas jag inte körde för hårt! Jag vet man måste ta det lugnt efter har varit sjuk!

Jag är tillbaka! 😀 

Annonser

9 responses

  1. Vätskekontroll med äppelpaj med vaniljsås – hmm, det är nästan så t o m jag kan tänka mig att springa lite i så fall 😉 Här blev det ingen träning i morse – det spöregnade så jag somnade om i stället! 😦

  2. Hej Coyntha. Jag är nyfiken på vad det är som gör att du är lockad av ultralöpning. Själv är jag nybörjare på löpning och skall om allt gått bra löpa min första maraton i november. Jag måste medge att jag själv funderat på varför jag lockas av allt längre sträckor istället för att t.ex. jobba på att bli snabbare på 10 km.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s