Posted by: coyntha | 01 september 2009

Uppdatering

DSC00117
Tack för alla fina peppande kommentarer!
Jag kanske inte uttryckte mig så bra i förra inlägget.
Att vara med på Tjejmilen var jättekul! :D
Kul att träffa alla bloggare!
Kul med mina tjejer från Åtvid.
Kul med stämningen.
Kul med musiken.
Kul med miljön!

Vad som inte var kul var min attityd! Att känna så mycket press under hela loppet var inte kul.
Jag hoppas att  benen kommer tillbaka i rätt form så jag kan njuta igen.

För att jag vet att jag älskar att springa och kommer inte att sluta! Jag kan inte! Jag vill inte!
Kram så länge! :D

Postat i Fundering

«
»

Svar

  1. Du är snart på banan igen. Ibland hittar man inte glädjen bara, men det kommer. Var så säker! Pepp i massor och kram

    av: Anna (orka mera) den 01 september 2009
    , kl. 8:51 f m

    Svara

    • SVAR: Tack Anna! Igår kunde jag inte förtsätta prata med dig, jag sprang till bussen! Kramis.

      av: coyntha den 01 september 2009
      , kl. 10:35 f m

      Svara

  2. Härligt, såklart du inte ska sluta. Men ibland måste man bara leta upp glädjen igen. Kram och pepp

    av: Cornelia den 01 september 2009
    , kl. 10:06 f m

    Svara

    • SVAR: Tack tack. Jag hoppas jag hittar glädjen tillbaka snart! ;)

      av: coyntha den 01 september 2009
      , kl. 10:36 f m

      Svara

  3. Orken och lusten kommer tillbaka, jag lovar. Ta det bara lugnt och fint, backa i löpmängd, vila lite mer. Kör korta och lugna löppass som inte stressar kroppen i onödan.

    Grattis till tjejmilen.

    av: badgear den 01 september 2009
    , kl. 10:12 f m

    Svara

    • SVAR: Tack så jättemycket för dina kommentarer! Det hjälper massor! Hur lång tid tror du kommer att ta för mig för att känna jag orkar? Stkm halvmara är om 11 dagar. Ska jag köra några långa pass? Jag önskar jag kan känna mig stark igen:D

      av: coyntha den 01 september 2009
      , kl. 10:34 f m

      Svara

      • Ta det lugnt, för det är lätt att köra för mycket, för ofta och för hårt. Man vill gärna träna ikapp sig, komma ikapp. Och det är dömt att misslyckas – risken är stor att man tränar sig sönder och samman.

        Känn efter ofta och mycket, som jag skrev ovan spring hellre korta och lugna pass (kortare och lugnare än tidigare). Tävla inte mot dig själv eller klockan förrens du känner dig stark igen.

        Du har grundkondisen för halvmaran, och exakt hur du ska göra med långpass och sådant måste du gå tillbaka och se hur du gjort tidigare när du känt dig nöjd. Men grundtipset är fortfarande att hålla låg mängd och intensitet.

        Tummen upp, tänk positivt.Ttänk Tarahumara från Mexico, världens bästa naturlöpare. Spring som en Tarahumara!

        http://www.gatopardo.com/numero-92/cronicas-y-reportajes/100-maneras-de-perder-una-carrera-.html?page=2

        av: badgear den 02 september 2009
        , kl. 7:40 f m

  4. Du träffade ju inte mig :(

    Men bra jobbat att köra två lopp så nära varandra!

    av: Linda den 03 september 2009
    , kl. 9:02 f m

    Svara

    • SVAR: Jag visste inte var du var!! Sprang du Tjejmilen? Men kom igen nu! Nästa gång får vi träffas. Du kan komma till Halvmarathon och hälsa på mig ;)
      Kram.

      av: coyntha den 03 september 2009
      , kl. 12:43 e m

      Svara


Lämna ett svar






Ditt svar:

Kategorier